Vinn rolig sms-bok!

Trosor istället för rosor till chefen. Så kan det bli när fingrarna halkar och trycker på fel knappar.
Tävla om uppföljaren till ”42 SMS som kom till helt fel person”: ”Fler SMS som kom till helt fel person!”

Ett exempel ur boken:
SMS: ”Ta inte med trosor!”
Förklaring: ”Skulle till min syrra som tillsammans med mig skulle besöka min faster (som älskar rosor) på sjukhuset, och blommor fick man inte ta med på grund av allergirisken, givetvis hade jag tänkt skriva ROSOR, men det blev fel, och ännu värre blev det då messet hamnade hos min kvinnliga chef. Rosegarden”

Tävlingen hittar du när du TRYCKER HÄR.

Tomheten efter första tomaten

Titta noga – det här är det första ätbara jag odlat fram i hela mitt liv. Och förmodligen det sista.

Jag fick en tomatplanta av en väninna i början av sommaren. Sen dess har det varit ett evigt pjoskande med den där växten. Trivs den på vår balkong? Är det för varmt eller kallt? För soligt eller skuggigt? För blött eller torrt i krukan?
Men jag gav mig sjutton på att utmana mina svarta blomdödarfingrar och få fram åtminstone en enda jäkla tomat.

Igår var tomaten mogen att skördas. Stolt knipsade jag av den och visade upp för sambon.
”Bonde söker beröm!” uppmanade jag.
”Oj, vad duktigt!” sade sambon och utstötte andra lämpliga hyllningsläten.
Sen var det dags för den stora höjdpunkten. Att äta upp skörden:

Jag tog första klyftan och mumsade i mig.
”Vad tyckte du?” frågade sambon nyfiket.
”Jag tycker att… den borde smakat godare”, sade jag besviket.
För det var en besvikelse. Efter allt besvär hade jag förväntat mig en smakexplosion av hemodlat och solmoget – tomaternas tomat!
Ärligt talat smakade min tomat inte ett dugg bättre än en plastförpackad holländsk cocktailsläkting.

Min korta karriär som balkongbonde är härmed över. Hädanefter samlar jag min skörd i varuhusets frukt&grönt-disk.

Vafför poserar de på detta viset?

Vilken pose skulle du göra om du blev fotograferad på röda mattan? En fråga jag aldrig funderat på – tills jag såg ett vimmelreportage från Polarpriset igår.
Bland alla bilder med kändisar som stod rätt upp och ner fastnade blicken på en av våra mest kända kvinnliga artister – som gjorde något mycket märkligt.
Armarna rakt ut, lutad kropp, ena benet lyft… som ett litet flygplan på väg att landa.
Jag var tvungen att testa den på mig själv:

Och blev inte mycket klokare. Ställningen kändes obekväm till och med i fantasin. Varför, varför, varför står man så?
Nu tror jag att vet svaret – efter att ha sett det här reportaget om Hollywood-kändisarnas favoritposer på röda mattan! Vår svenska sångerska håller såklart också på att försöka skapa sin egen signaturpose!
Precis som de amerikanska stjärnorna som kör till exempel Lilla Tekannan (med ena handen i midjan), Bensprättet (charlestonspark med ena benet), och Tillbakablicken (vända sig om och titta över axeln).
Jag föreslår att ovanstående nyskapande pose snarast möjligt tas patent på under namnet Örnen eller Snedseglaren.

Rockig utsikt

Mysteriet med huset på höjden är äntligen löst! I flera somrar har jag legat på stranden i franska Villefranche Sur Mer, en av mina favoritplatser i världen, och kisat upp på den pampiga villan ovanför. Jag och sambon har spekulerat om vem som bor där och varför den personen i så fall aldrig verkar vara hemma.

I fredags kollade jag på dokumentären Exile on Maine Street (skynda att se den om du missade den, ligger bara på SVT Play till och med 3 september). Och då dök plötsligt huset upp i tv-rutan -- och visade sig vara Villa Nellcote som Keith Richards hyrde 1971 och där Rolling Stones spelade in skivan Exile on Main Street i källaren.
Huset har dessutom en riktigt ruggig bakgrund som lokalt Gestapo-högkvarter under andra världskriget.
Men det är en vacker byggnad och jag föredrar att tänka på den som ett rock´n´roll-högkvarter. Nästa gång jag ligger på stranden och tittar på huset ska jag lyssna på Stones och fantisera om hur det var att bo där på den här tiden:

Hade jag ingen aaaning om…

Muminmuggar och färgkoordinerade bokhyllor – tydligen är det de hetaste hemmatrenderna just nu. Det har jag levt i salig okunnighet om under semestern.

Men nu är jag uppdaterad. Hemma hos trendiga typer ser det ut så här just nu:

* Bokhylla där man sorterat böckerna efter färg (just den här hyllan hör till ett kommande Allas-rep och jag tyckte den såg mycket mystisk ut när jag såg den första gången.)

* Samling av olika Mumin-muggar. Helst uppställda på rad på en stringhylla i köket.

Så vad gör jag nu med denna kunskapen? Ingenting!
Fördelen med att bli äldre är att man inte orkar bry sig om vad ”alla andra” gör – utan plockar bara det man verkligen gillar.
Och jag gillar inte Mumin-trollen. För mig är det något ångestframkallande vemod hos de där vita bönsäckarna som hasar runt i en evig vinter. Så jag fortsätter dricka ur min South Park-mugg hemma.
När det gäller bokhyllan ser det roligt ut att färgmatcha böckerna, men jag föredrar min egen högst personliga sortering som varierar mellan ämne, författare och ibland vissa nostalgiska perioder i livet, som ”böcker jag läste i min första egna lägenhet”. Ingen hittar i hyllorna utom jag.

Däremot funderar jag på att testa höstens nya mattrend. Efter surdegsbröden som alla pysslat med är det nu dags att göra sin egen surkål!

Jag gillar sauerkraut ute på restaurang eller i tysk korvmoj, men den enda färdigburken jag köpt smakade sur raggsocka. Så varför inte ta kålen i egna händer?
Nu i september kommer Sveriges första kokbok om surkål – av entusiasterna Jan-Erik och Maria Wannerdt som har en hel hemsida om surkål.

Sista langosen i Malmö

Man vill ju passa på. Gripa chansen. Fånga ögonblicket innan det tar slut. Så funkar de flesta människor. Även när vi inte borde.

Igår var jag ute på Malmö-festivalen och tjuvlyssnade på ett par väninnor i 40-årsåldern som stod bakom mig i kön bland matstånden på Gustav Adolfs torg.
Väninna 1: Jag blev sååå dålig i magen efter langosen jag åt igår, sprang på toa hela natten.
Väninna 2: Och ändå ska du ha en till nu?
Väninna 1: Men det är ju näst sista dan, man måste passa på.

Det är också djupt mänskligt att drömma. Fantisera och längta efter något annat.
Kanske kan det förklara den enorma Mads Mikkelsen-effekten. I ett pressmeddelande idag meddelade resebyrån som anlitat Mads som sitt nya solbrända reklamansikte att försäljningen av vinterns resor till Thailand ökat med 36 %!
Och säkert är en del av hemligheten att man kan se sig själv slingra runt med en blöt vältränad Mads på stranden, istället för sin gamla vanliga karl… det hade varit en dag att minnas.

Nu ska jag iväg till festivalen igen och stå i Allas-ståndet i eftermiddag -- kom gärna förbi om du är i krokarna. Och till alla som är i andra krokar önskar jag en riktigt skön helg! Vi ses på måndag.

Vinn stickpaket för mysig halsduk!

Vinn allt du behöver för att sticka höstens mysigaste halsduk – 2,5 meter långa Pippi Långstrump-inspirerade modellen Cory från Muchis. Vi lottar ut tre färdiga Knitkitz med allt du behöver inklusive garn, stickor och beskrivning. Värde 545:-/stickpaket.

Du kommer till tävlingen genom att TRYCKA HÄR.

Lika som bär

Är du så lik din hund att du ibland tvekar över vilken ände av kopplet du ska vara i? Om du dessutom är i närheten av Malmö kan du ställa upp i kvällens Dog Look-a-like-tävling där mattar och hussar tävlar om vem som är mest lik sin fyrfota kompis.

Att hunden inte bara är människans bästa vän, utan också kan ställa upp som spegelbild i vissa fall bevisas av de här exemplen:

Tyvärr kan jag inte ställa upp i vov-showen själv. Det var många år sen jag var hundägare, och jag hade nog inte haft någon större chans att vinna ändå.
Jag var matte till Chess och vi var inte särskilt bärlika:

Som synes var det omöjligt att vara lika söt som Chess.

Är du lik din hund?

Kunde varit värre…

Folk skjuter på bussar och slänger djur i soptunnan -- sommaren drar en sista galen suck.

Första veckan efter semestern är alltid som att gå in ett par nya skor. Det skaver och känns lite ovant.
Men jag försöker se den nya vardagslunken från ett par ljusa sidor.

1. Precis när jag börjar jobba dyker det upp någon galning som skjuter på stadsbussarna i Malmö -  MEN det betyder att det blivit lättare att hålla mitt löfte att promenera fram och tillbaka till jobbet istället för att åka buss!

2. Efter att mest ha hasat runt i flipflops och rymliga klänningar hela sommaren är det en utmaning att få på sig jeansen. Spegelbilden visar en kvinna som njutit av semestern och kastat i sig en hel del glass och grillat -- MEN spegelbilden visar i alla fall inte en av världens mest hatade kvinnor just nu som njuter av att kasta i en katt:

Det grymma kattdramat utspelades i England och offret, 4-åriga katten Lola, satt fast i soptunnan i 16 timmar. Vad kvinnan inte visste var att kattens ägare satt upp en övervakningskamera efter att ha drabbats av bilinbrott tidigare. Djurplågarkvinnan är nu så avskydd att hon fått polisbeskydd medan brottet utreds. Lola mår efter omständigheterna bra.

Jag vet vem jag skulle vilja stoppa ner i den där tunnan i sexton timmar… minst.

Nära duvan-upplevelse

Vad var det jag sade -- det är farligt att flyga!
Nu har jag landat på min jobbstol igen efter en skön semester. Förutom en nödlandning på Kastrup.
Jag och sambon var på väg till Tunisien. Trodde vi. När en skogsduva flög in i ena flygplansmotorn och hade sönder tre rotorblad. Planet fick vända tillbaka efter tio minuter och landa med full bränsletank bland brandbilar och ambulanser.
Folk grät och erbjöds psykologsamtal. Konstigt nog blev jag, som är typ flygräddast i världen, lugn som en zombie mitt i turbulensen. Klev av flyget på oskakiga ben och klev på nytt plan dagen efter.
Kanske duvjäkeln botade mig. Eller så kraschade hjärnan och är fortfarande chockad.

Så småningom kom vi till Tunisien i alla fall. Och hade väldigt trevligt. Några ögonblick som blev kameraklick:

Tummen upp för El Jem, vacker gammal romersk amfiteater. Fast läskigt när man tänker på alla blodiga gladiatorspel som utkämpats där.

Dromedarklippan i Sahara, en riktig ökenupplevelse.

Mos Espa, kulissbyn mitt ute i Sahara där delar av Star Wars-filmerna spelats in. Speciellt sambon var salig över att få se detta, och det var rätt coolt.

Hoppas alla haft en härlig sommar och semester! Och här är ett exempel på att det kan vara kul att flyga också. På en flygning med Lufthansa i sommar var det inte fåglar som flög runt, utan kuddar i ett lekfullt kabinkrig: 

Nästa sida »