Åh, så pinsamt!

Har du bläddrat i en gammal dagbok från tonåren? Läst breven du skickade till din första kärlek? Hittat dikter du plitade ihop i unga år?
Då vet du att det är lätt att bli blossande röd om kinderna och undra: ”Är det verkligen jag som skrivit det här?”

Annons

Nu finns även chansen att ta klivet upp på scenen och läsa sina ungdomstexter högt inför publik! 
Skambyrån, än så länge bara i Malmö, ordnar kvällar då vem som helst över 21 får läsa något de skrev när de var mellan 6 och 21 år. Och tillsammans med åhörarna fnissa igenkännande åt pinsamma texter. Från tiden då vi trodde att vi visste allt om livet, och tog allting på blodigt allvar med stora gester och Starlet-dramatik.
   
Jag blev inspirerad och började rota i lådorna. Och visst hittade jag också en hel hög skämmiga ungdomssynder:

Brrr… jag hade nästan förträngt att jag under en tonårstid skrev dikter. Dåååliga dikter.
Fast det är rätt kul att läsa dem nu – när jag vet att jag inte dog av brustet hjärta och olycklig kärlek till en finnig moppeslyngel

Här är några smakprov på min högtravande tonårspoesi:

Att älska dig är som att gå till tandläkaren,
jag måste göra det även om jag vet att det kommer att göra ont

Är det bättre att döda känslorna
och leva i en värld av is
än att leva i en värld av eld
och dödas av känslorna?

Luft är gratis
Luft tar aldrig slut
Varför känns det då
som om jag
håller på att
kvävas?

Jag önskar jag var en hemmafru
med man och fyra snoriga ungar
Nöjd
med att vara död i livet
Inte tänka
Inte längta
Då skulle jag slippa smärtan
som plågar mig
varje vaken sekund
Vill ha mer
mest
mer än livet
Vem ska hinna först?
Lyckan
eller
Ledan?

Hahaha… den sista är nästan roligast. Vilken 15-årig ”jag vet minsann allt om hur vuxna har det”-besserwisserattityd! ”Död i livet”… herre jösses, jag tog i så Puss&Kram-jeansen nästan sprack av upplåsthet.

Någon annan som något pinigt längst ner i byrålådan?

Senaste kommentarer

  • Isak Kristensen: kan du trolla med en stor svart sopsäck som är stor med mej snälla
  • imran khan 69: Nice dresses would like to see my wife wearing in dance parties and flirt.
  • Josefine: Vet inte riktigt om jag har en fobi men med tanke på mina reaktioner så brukar jag säga att jag har det....
  • Pierre: Pinsamt är Cougars och män som söker lycka via materiella ting. Att istället för gymkort åka skateboard vid...
  • Bilus: vad heter Evas Blogg???? länka gärna…

Etiketter




  • hrm… föredrar att låtsas som att det regnar.

  • Hahahaha!!! Som TUR är har jag glömt/gömt/drömt allt sådant… *Puuhhh!*

  • Ja jisses jag har många dikter, ett helt block fullt. Och brev och till och med lapparna vi skickade mellan varandra på lektionerna. Skrämmande! Vill helst inte läsa.

  • hahah jag läste min för ett par månader sen haha =)

  • Jag gick genom alla mina dagböcker för några år sedan. Det var rolig läsning. Jag kommer ALDRIG slänga dom. Hur KÄÄÄÄR man kunde vara…

    typ inklistrade lappar där någon frågade ”chans” på en och sånt… men det är kul att ha kvar!

  • jorrå. Det finns massa från när jag var 13-14. Läser man det nu, så funderar man ju om det verkligen var jag…

    Men det är ändå kul att ha!

    Tusen tack för vinsten som trillade ner i brevlådan idag och jättekul att jag fick Allas i bonus 🙂

    tusen tack och kram!

  • Jag gjorde en ”bok” när jag var 13 år, var kär i en kille som SVEK mig, hemska tanke…
    Jag skrev en ”bok” på 46 sidor där det på hela sidorna både bak och fram stod JAG HATAR J….. C…… med stora bokstäver….haha Den ligger kvar hemma hos mamma i en låda… (vi ÄR kompisar idag..ilskan gick över)

  • oh neeeeej! 😉
    nä, men jag fattade ingenting när jag var ung, yngre, ungast. jag ljög i min dagbok. hittade på folk jag var kär i, folk som inte alls existerade. min första dikt finns dock kvar i lådan; från när jag var typ 7-8. den heter Vad är en dronkidronk? eller nåt ditåt…

  • Ana

    Man slås av tanken att man var ju kär så himla ofta när man var ung.Nu när man springer på någon gubbe på stan som man var hemligt kär i när man var 13år,så tänker man men hjälp vad han ser gamal och gubbig ut.För inte har väl vi ändrat oss ett dugg inte.Vi är medelålderskvinnor i våra bästa år.Jag känner mig inte som en tant iallafall,men man vet inte vad omgivningen tycker.Det kanske är tantvarning när man går på stan.Ana

  • Birgitta

    Jag trodde bara det var jag som sparat lappar man skickade till varandra i skolan… roligt att jag inte är ensam! Har ett rött pennskrin fullt av lappar från högstadie- och gymnasietiden. Några exempel:

    1) ”Måste en viss typ stirra?” Svar från kompis: ”Han måste ju förstå att vi märker det.”

    2) ”Det verkar inte som vi själv bestämmer om vi gillar honom eller inte. En gång för alla. VI gillar honom inte. Vi håller med om att han ser bra ut men det är en sak. Nu kan ni kanske fatta att vi inte berättar vem vi verkligen gillar. Ni behöver väl inte blanda in andra, fast det bara är på skoj. Alla tar det kanske inte på skoj.”

    3) ”Birgitta: Ska jag våga fråga J om eventuellt släktskap med Claes Parknäs? Isåfall När Var Hur?? Hälsningar TUGG. P.S. Kan du nämna några namn på dem som har känslor för J och/eller M?”

    4) ”En viss person här bakom skickade en sån blick till mig nyligen.”

    5) ”Birgitta. Kan du den melodin, när det är reklam för Juicy fruit. Man sjunger juicy fruit när människorna på motorcykeln delar ut tuggummin till cyklister. Den melodin tycker jag är bra.”

    6) ”Har du läst att Rod har varit med om en olycka. Inte för att det är viktigt precis, men ändå.”

    7) ”Nu kan vi alltid gå genom historiekorridoren när vi ska till NR på onsdagarna. Så ser man dem i alla fall.”

    Oh, ljuva minnen…

  • Jisses,då har man varit död länge,haha.Men kul att se vad man skrivit i unga år!Har inte kvar något,men minns en dråplig historia.Jag hade tappat bort min anteckninsbok med div. pinsamheter jag skrivit i den.Några grabbar hittade den och jag fick höra av en av mammorna vilka de var.Jag jobbade nämligen med henne då.Ny på jobbet,ung och oerfaren,hotade jag med polisanmälan om jag inte fick tillbaka boken!Fick den,men de hade ju redan läst den och haft kul åt allt!Boken,ja,den brände jag upp 😛 Pinsamt inför mamman oxå,usch vad jag skämdes.

  • Jag har dagböcker som är så pinsamma att jag inte vågar ha dem hemma, ifall maken skulle hitta dem. De ligger säkert i en låda här på jobbet… Måste läsa lite, tror jag!

  • Själv tog jag tag i saken när jag flyttade; jag brände mina pinsamma tonårsår! Skönt ska du veta, för tänk så pinsamt om någon hade hittat dem!

  • Tycker ofta det känns bättre att läsa saker man skrivit med lite mer distans än precis efteråt när man är så medveten om alla fel, tänker mer på noveller osv. Ger ett leende och minnen. 🙂