Kalla mig inte Kallijanka – det assepterar jag inte!

Ordpoliser är alltid redo att slå till när de hör någon säga ”fel”. Som en insändare jag läste nyligen där Björn tyckte att fel uttal gör svenska språket alltmer förslappat. Han var till exempel irriterad på att folk säger:
* assessoarer – istället för ”aksessoarer”
* situationstecken – istället för citationstecken
* öppenhjärtlig – istället för öppenhjärtig (vilket jag gjort mig ”skyldig” till många gånger)

Annons

Och på nätet kan man hitta fler feliga ord i ”Rapport från en ordpolis” – där man bland annat kan få reda på att det heter:

Acetylsalicylsyra             INTE Assetylsyra
Avancerad                    INTE Avangserad
Busshållplats                INTE Busshållsplats, busshålltsplats
Egentligen                   INTE Egengktligen, ijenklien
Intervjua                    INTE Interjuva
Kalle Anka                  INTE Kallijanka, kallanka
Äntligen                     INTE Änterligen, änteligen, änkligen
Övertrassera              INTE Övertrakassera

 

Och så naturligtvis det allra värsta språksnubblet: Asseptera. Det enda feliga ordet som får mig att vilja blåsa i språkpolisvisslan och skriva ut böter. Annars tycker jag att folk får säga som de vill så länge man begriper vad de menar, men det finns något i just det ordet som får det att klia i irritatationsnerven. Akseptera uttalas det, och bara så.

Senaste kommentarer

  • Isak Kristensen: kan du trolla med en stor svart sopsäck som är stor med mej snälla
  • imran khan 69: Nice dresses would like to see my wife wearing in dance parties and flirt.
  • Josefine: Vet inte riktigt om jag har en fobi men med tanke på mina reaktioner så brukar jag säga att jag har det....
  • Pierre: Pinsamt är Cougars och män som söker lycka via materiella ting. Att istället för gymkort åka skateboard vid...
  • Bilus: vad heter Evas Blogg???? länka gärna…

Etiketter




  • min mams säger ”övertrakassera” – det är så SÖTT!
    *fnissar*

    själv gör jag ju ALLDRIG några språkliga missar.
    de är sjönt att nån änteligen tar tag på detta.

    btw: från och med idag lösenordsskyddar jag min blogg. vill Du fortsätta titta in där (vilket jag ju hoppas att Du vill), så hör av Dig, så får Du (om Du ber snällt) inloggningsuppgifterna!

  • Jag tror jag säger en massa fel, men det skiter jag i. Det är skönare att vara en lugn typ som inte retar upp sig på småsaker som språkpoliserna gör. ör jag var folk säger så fattar jag ju ändå.
    Men helt ärligt så har jag alltid trott att det heter acceptera, med aks ljud.
    De runt mig brukar säga som mig. Acceptera.

  • Charlotte

    Snusmumriken: Visst är det gulligt! 🙂
    dentatuerademamman: Håller med, huvudsaken är att folk fattar vad man menar. Men snälla nån, har jag virrat till det med acceptera – klart det SKA vara med Aks-ljud!!

  • Hm… jag är en språkpolis!

    Blir svårt allergisk när folk säger fel… som ”interjuva” och ”premurera” istället för intervjua och prenumerera… som exempel.

  • Eva

    Ja, jag är ju själv lite av polis här. Yrkesskada 🙂 Har nog svårast för alla särskrivningar. DET är irriterande.

  • Detta var roande! Väldigt bra förklaring till det hela. Kanske något för högstadie/gymnasielärare att ta med sig till sina lektioner?

    På lärarutbildningen har vi haft liknande diskussioner. Heter det Svensklärare eller Svenskalärare? Det ena är rätt men det finns belägg för att även få det andra rätt 🙂

    Ha en fin dag!

  • Charlotte

    Nina: Jag rycker ju till också, rent instinktivt, men försöker dra djupa andetag och låta det flyga förbi.
    Eva: Det enda bra med särskrivningar är väl att det kan bli väldigt ofrivilligt kul ibland.
    Lekne: Vilket är nu det rätta…hmmm.

  • Är nog en liten språkpolis,men rättar inte alltid folk.Något jag ofta hör är interjuva,irriterar mig,men äh,står ut med det.Det här är min nya blogg förresten/Bitte

  • Hm. assessoarer – istället för “aksessoarer”. Det är två c precis som i acceptera… men det kommer från franskans ”a ce soir” till den här kvällen eller nåt åt det hållet, plus stavning till det… med mjukt c… då kan det väl inte heta aksessoar? Det låter som aksess – tillträde.

  • Charlotte

    Tipsbloggen: Jag kan irritera mig, men undviker att rätta folk, det känns för polisigt.
    Annchen: Den här förklaringen/vetenskapliga avhandlingen hittade jag hos Språkrådet: ”Accessoir bör uttalas med /ks/. Detsamma gäller ord som acceptera och accent.
    Uttalet av cc som /ks/ följer huvudregeln att bokstaven c motsvarar /s/ endast när den omedelbart följs av e, i eller y. I övriga ställningar uttalas c som /k/. Det första c:et i acceptera uttalas alltså som /k/ därför att det följs av ytterligare en konsonantbetecknande bokstav. Det andra c:et uttalas som /s/ därför att det följs av e. (Här bortses från uttalet av ordet och samt de kombinationer för sj- och tj-ljud som c kan ingå i, nämligen ch, sc och sch, t.ex. i ord som check, chef, crescendo, dusch. I ett fåtal ord, däribland scen, står dessutom kombinationen sc för /s/. Den mycket vanliga förbindelsen ck följer huvudregeln, även om c och k här uttalsmässigt smälter ihop till en enhet.)
    Det är inte särskilt många ord som innehåller kombinationen cc. Typiskt för dem alla är att de är importerade. Några bland de vanligaste är accelerera, accent, acceptera, access, accessoarer, accident, accis, occidental, occitanska och succé samt naturligtvis ett antal ord som är ordbildningsmässigt besläktade med dem. I dessa ord bör alltså cc uttalas /ks/.”

  • Nja. Alltså, jag går faktiskt ändå inte med på uttalet aksesoar. Jag håller fast vid att det ska låta som uttrycket det kommer ifrån. Regler ska ha sina undantag. När jag tidigare funderade över kex (tjeks/keks) kom jag fram till att det nog borde uttalas tjeks egentligen, om man ska följa hur det uttalas i andra liknande ord. Kela, kärlek, kemi, osv. Det hindrar dock inte att jag tycker tjeks låter fel, trots att jag bor i Göteborg och har sugit till mig mycket dialekt redan som det är. Sorry, men jag kommer fortsätta säga assesoar. Det låter mer rätt i mina öron. Oavsett vad språkråd och andra kan tycka.

  • Gulliga ankor iallafall

  • Cia

    Öppen hjärtlig känns helt rätt för mig…resten av felsägningarna gjorde ont i kroppen att läsa om.

    Men att använda DEM i skrift hela tiden det är avskyvärt. Hur svårt är det att skilja på dem och de? Om man vill envisas med ett m på slutet passar det bättre att skriva talspråk DOM.

    Hua språkpolis/ordpolis kalla mig vad ni vill.
    Haha gnällsik går bra. Jag lever i alla fall som jag lär när det gäller det.

    I övrigt är jag särskrivningarnas och felskrivningarnas okrönta rottning, Shhh säg inget om det. Det är bra ofta fingrarna är för snabba så att bokstäver bytter plats eller värre faller bort helt.